Ryggen tar stryk av stress och ångest

Stressad kvinna jobbar
Kronisk stress kan ligga bakom din ryggvärk.
Man stretchar nacken
Stress påverkar nacke och axlar. Den stora kappmuskeln fungerar som en åskledare för stress.
Personer tränar
Regelbunden träning gör dig mer tålig mot stressinducerad ryggvärk.
Ung tjej ligger i soffan och lyssnar på musik.
Varva ner, regelbundna mikropauser och avslappningsövningar man minska stressen.


Att känna sig stressad eller orolig är inte bara något som påverkar hjärnan, det påverkar även ryggen. När du fylls av oroskänslor ökar produktionen av stresshormonerna adrenalin och kortisol. Musklerna i kroppen blir spända, och både hjärtslagen och andningen ökar. Denna reaktion kallas för stressresponsen, och har följt med människan genom evolutionen. Stressresponsen gör oss mer alerta så att vi kan ta oss igenom situationer som är jobbiga, vare sig dig handlar om fysiska hot eller krävande uppgifter på jobbet eller i skolan. Stressresponsen kallas även för kamp-flyktreaktionen.

Ryggen tar stryk

Ryggvärk är ett vanligt symtom vid stress och ångest. Det beror på att muskulaturen som stabiliserar ryggraden spänner sig. Tillfällig stress är inte skadligt, men om stressen pågår under en längre period och kroppen inte får slappna av kan de spända ryggmusklerna orsaka smärta. 

Kronisk ryggvärk påverkar din hållning, flexibilitet och gångstil, som i längden kan orsaka smärta i höften, knäna och fötter. 

Nacke och axlar påverkas

Axlarna och nacken är särskilt känsliga. Du har säkert känt av spända axlar och nacke när du är stressad. I ryggens övre del sitter den stora kappmuskeln som är rena åskledaren för stress. Kappmuskeln ser till att nacken, axlarna och skulderbladen är korrekt positionerade och kan röra sig. När vi är stressade absorberar kappmuskeln stressen, vilket i sin tur påverkar axlar och nacke.

Mindre stress, mindre värk

Det finns mycket du kan göra själv för att minska stressen – och i längden även ryggvärken.

  • Dra ner på tempot.
  • Ta mikropauser, överansträng dig inte.
  • Planera ditt jobb, skola och vardagssysslor så att du hela tiden vet vad du ska göra.
  • Regelbunden träning och motion gör dig mer stresstålig.
  • Avslappningsövningar som meditation.
  • Våga säga nej. Det är OK att sätta gränser.
  • Få tillräckligt med sömn.
  • Prata med någon. Det kan kännas skönt att få prata av sig, antigen med en vän eller psykolog.

Behandling

Fysisk träning och avslappningsövningar gör att du blir mer stresstålig och känner dig mer avslappnad. 

Eftersom stress och ångest påverkar kroppen på flera olika sätt kan du behandlas med olika metoder parallellt. Till exempel psykoterapi och sjukgymnastik.

Är smärtan så stor att du har svårt att klara av vardagen kan du få smärtstillande läkemedel.